Alla inlägg under september 2007

Av Rosanna - 18 september 2007 07:31

Vaknade en halvtimme sen, skulle egentligen fått sova till 08.00, men nej :/ Vet inte varför, men jag kunde bara inte somna om sen. Idag har jag bara några få och enkla lektioner; musik, matte och idrott. När jag sen kommer hem efter skolan ska jag börja plugga till mitt Italienska prov som jag har nu på torsdag! Kommer väl gå sådär, om jag pluggar lite mer så går det bra (: Italienskan är lätt nu, i och med att jag läste Spanska under högstadietiden.

Har precis käkat frukost här också, så snart blir det att klä på sig, sminka mig och sedan sätta mig på bussen påväg till skolan. Men innan dess ska jag bara läsa igenom favoritbloggarna och sedan svara på lite mail, Puss!

ANNONS
Av Rosanna - 17 september 2007 20:40

Sitter och lyssnar på en låt som vi tillbringade mest tid på på dansgolvet under hela sommaren, Saturday night. England var helt underbart, saknar känslan över att få vara där, alla vänner osv.


Något jag också saknar är dig, bror. Gått evigheter sen du lämnade oss, men du finns fortfarande kvar i oss. Kommer aldrig att glömma dig, men samtidigt har jag gått vidare. Jag beundrar din styrka, när du låg som fastfrusen där på sängen, så viste du hela tiden att `det här är kanske min sista dag´, jag hade aldrig kunnat fortsätta leva i flera veckor efter att läkarna sagt åt mig att jag skulle dö. Men du hade styrkan att inte lämna oss sekunden då du fick veta det, utan du höll dig i liv för våran skull. Så att vi kunde njuta och vara glada över att du levde. Men nu när du är borta, är det ett tomhål, men vi alla som kände dig, vi saknar dig men är också starkare än vad vi var den dagen. Tillsammans blir vi oslagbara, för att vi älskar dig, och du finns alltid här för oss, även om vi inte ser dig, så känner vi det. Du är ett med oss. Vår kärlek hindras inte bara för att du inte längre går här på jorden med oss, vi älskar dig lika mycket, om inte mer. För nu har man börjat uppsaktta de saker du gjorde, de tankar du hade och alla de saker du lärde oss.



Nu ska jag dra mig ner i sängen och fundera/mysa/ bara vara  ett tag tills jag somnar, and I will think of you my darling. För att du betyder en massa utan att du riktigt vet om det.



Puss!



ANNONS
Av Rosanna - 17 september 2007 18:10

Jaha, då är det då bekräftat. Emma sjunger som en kissekatt och jag som en wiggah, jävligt skön blandning må jag säga! ;)


Kom hem från skolan ett tag sen, jävla surt när man missat tåget och nästa inte kommer förens efter en kvart. Men sällskap av Victor hade man ju, så de dög väl. Idag blir det så jävla lungt, ska se lite på tvn och sen sova hade jag tänkt mig. Men förmodligen blir det väl att sitta här och kolla runt ett tag tills man blir trött nog för att kunna somna, vilket lär vara om bara ett par timmar. Som jag  sa tidigare så är det då altlså bekräftat att jag och Emma sjunger på olika sätt, vi hade ju uppvisning idag på musiken. Så grymt kul det här med att vi blir indelade i band och sedan får vi öva in en låt för att framträda sen. :) Oblyg som jag är med en mikrofon i handen så ställde jag upp när Eriks bands sångerskor hade gått hem, så då var man ju där uppe i evigheter, men det är så jädrans kul också! :) Anyway, resultatet blev väl sådär, Sara och jag hade aldrig sjungit tillsammans och aldrig med bandet i sig, men det blev ju en bra sista minuten lösning =)


:)

Av Rosanna - 16 september 2007 20:16

Underbart

Av Rosanna - 16 september 2007 09:30

Oh vad skönt det var att få sova lite! Att få sova tills klockan blir 09.00 är fan en gåva! Hah :) Alla andra dagar denna vecka har jag fått gå upp mellan 05.00 - 06.30 , så det har varit lite jobbigt om ni förstår. Vad har jag då gjort under dessa 38 minuter som jag varit vaken? Jo, jag har klätt på mig ett par mjukisbyxor och min älskade London tröja. Käkat frukost bestående av jordgubbsfilmjölk och talkkuunaa, något finskt man kan göra lite allt möjligt av, det är typ rostade havregryn som har krossats tror jag. Och självklart har man druckit en blandning av apelsinjuice och äppeljuice, haha så grymt gott! :) Har också hunnit med att ladda upp några nya bilder lite här och där, snackat med Philip på msn och sånt.. och kollat mobilen en sådär hundra gånger i hopp om att Mattias ska svara, men nej. Fick mess från han mitt i natten under min skönhetssömn där han sa att han varit på akuten ett tag och så, och självklart blir jag orolig, förvirrad galenpanna som jag är.


Idag vet jag faktiskt inte vad jag ska göra.. blir nog bara att ta det lungt. Ska nog ta en promenad snart, så himla fint väder det är ute! Kallt, men så jäkla soligt ju, man får ju passa på och njuta av de få solstrålar som når hit nu på ett tag (:

Av Rosanna - 15 september 2007 19:18

Pheu! Har jobbat i 10 timmar idag, gissa om jag är trött i benen!? Gick bra iallafall, fast det var smått jobbigt då och då, men det är det väl alltid. Livet har sina berg och dalar, men också de där jämna sträckorna då vi bara njuter av allt. Nu sitter jag iallafall här, ska snart iväg till andra huset för att se på film och sånt som hör till. Och gissa vem jag ska vara med? jo min mamma och Pontus, haha! :) Vi ska fixa lite te, godis, bullar, chips osv så ska vi sitta och tjocka oss, vilket bara en av oss kan behöva - nämligen Pontus.


Läste en grymt bra krönika av Ronnie Sandahl i tidningen idag. Den hette precis som mitt blogginlägg - Såren i själen har ingen prislapp - Och jag blev så berörd när jag läste den, vet inte varför. Han är ingen som kan skriva sådär så att det smeker ens hjärta, men han har så rätt i allt han skriver. Krönikan handlade iallafall om alla saker som händer och som sedan någon får skadestånd av. T.ex en kille som blev mobbad ett tag i skolan, blev tejpad fast i ett träd osv, nu är det bestämt att skolan ska betala honom en stor summa i skadestånd för alla kränkningar osv som han har blivit utsatt för. Men precis som Ronnie skriver - Såren i själen har ingen prislapp -. Hur fan kan man veta hur mycket någon ska ha betalt för att han har lidit. Det är ju inte så att all hans lidelse, alla minnen och alla äckliga känslor försvinner bara för att han får ett x antal tusen. Såren finns ju fortfarande där, kankse inte på kroppen men i själen. Fyfan. Men visst, pengarna kanske kan vara en liten gåva , en gåva som har en mening med typ; förlåt att vi aldrig brydde oss. Men vem fan behöver pengarna när man mår uselt för att man blivit mobbad precis som dne här killen blivit. Ibland kan jag inte riktig betsämma mig för vad/vem jag blir sur på, eller vad jag tycker om saken. Pengar eller inte, förståelse eller inte, gåva eller inte, hans sår går inte att lindra med ett par tusenlappar hit och dit. Ta er i röven alla mobbare - ni vet inte vad ni gör.


Ronnies krönika ; http://www.aftonbladet.se/nyheter/article785115.ab?service=print



Daniel är snäll och skickar en massa goa låtar till mig, tack! =) Har snackat lite med mamma, pappa och Pontus nu.. blir förmodligen helkväll i Kista centrum på fredag! Ska käka middag, shoppa och se på ett öga rött :) Kan bli riktigt skoj det där. Saknar en massa människor just nu.. Så svårt på något sätt. Anyway, I'm strong :) Imorgon ska jag sova ut som en liten sussepop ska göra! :) ( Unos smeknamn på mig btw ). Sedan får vi se vad som händer, kanske träffar någon eller så, eller så stannar jag hemma i mjukis, linne och ruffsigt hår hela jävla söndagen :)

.

Av Rosanna - 14 september 2007 18:16

Sitter coh skojar med en admin på playahead och jaa.. har bara sådär allmänt tråkigt. Men så har jag precis lagat middag med Pontus här, och ja; alla verkade gilla det. Nu ska jag dra på mig en tjocktröja, skor och sedan dra ner till affären för att köpa en massa gott och sånt till ikväll (: Eftersom Anniina är i halmstad så är ju Pontus själv, så då passar jag på att se på film med honom så slipper vi vara helt ensamma en fredagskväll (: Blir ändå att lägga sig tidigt, ska ju förfasen upp vid fem tiden imorgon... Nu kilar vi!

Puss!!

Av Rosanna - 14 september 2007 16:36

Usch, är helt död today. Orkar verkligen ingenting, har bara gått runt i skolan och räknat minuterna tills vi slutade. Men, tacka vet jag alla knasiga männiksor som man kan sitta och ha kul med på lektionerna, så att det går lite snabbare. Men när jag väl fick dra ifrån skolan så körde bussjäveln bara förbi.. anyway, väntade in en ny och drog hem. Skolan var det ju inget fel på, bara det att jag inte mår bra just nu. Jag är förvirrad. Då menar jag inte sådär lite förvirrad, utan helt jävla grymt mega mycket förvirrad. Jag vet inte vad jag vill, vad jag känner eller om jag ens känner det. Usch. Jag hatar den här känslan.. tror jag stannar hemma hela helgen ( bortsett från att jag ska jobba i 10 timmar imorgon ) och bara försöka lista ut vad fan det är jag vill, känner och tycker. Kan ju inte fortsätta såhär, det går bara inte. Nej nu blir det förändring i det hela, fast på vilket sätt vet jag inte.


Hans armar slutna tätt, tätt runt min midja. Hans lätta beröring mot min nacke. Hans osynliga andedräkt vid mitt öra. Hans ord i min själ. Hans värme runt mitt hjärta. Varför känns det inte så som i alla drömmar? Allt handlar bara om falskhet nu för tiden, vad är det för mening med det här? Jag lägger ner nu, orkar inte vara med i denna lilla saga någonmer. Jävla påhittade saga, som ingen ändå blir nöjd med. Och det är ju bättre att sluta när det ändå är på väg neråt än att gå runt och hoppas.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se